Är du också arg på SJ ?

Näst efter panikreportage om snöoväder verkar ilskan mot SJ ta upp det mesta utrymmet i etern idag. Folk blir försenade, strandsatta och det största bekymret verkar vara vem som ska betala.

Betala ?

Är vi redan så verklighetsfrånvända att vi tror vi kan styra väder och vind och att staten skall ta ansvar även för detta? Snart kommer folk gapa om ‘pengarna tillbaka’ när det regnar på midsommarafton.
Jag vet inte om väderläget är särskilt extremt. Det är vinter och det brukar innebära snö och kyla på de breddgrader vi befinner oss. Varför blir det en överaskning varje år?
Det som börjar bli extremt är våra krav på kommunikation. Vi kräver att vi skall kunna ta oss mellan Göteborg och Stockholm alla dagar om året oavsett irriterande detaljer som väderförhållanden. Och gratis skall det vara såklart.

Sedan så brukar många jämföra med förr i tiden, då det aldrig fanns ett enda problem. Det är möjligt att SJ klarade sig bätre genom snöstormarna på 70-talet. Då gick det inte alls lika många tåg. De som gick tuffade fram i 80-120km/h. Ingen skulle drömma om att ta sig mellan stockholm och köpenhamn för ett möte över dagen. Volymen av resenärer, kraven på snabbhet, allt detta har exploderat vilket får till följd att marginalerna krymper. Det finns inte marginal för 20cm snö vare sig på motorvägen eller i tågtrafiken.

Detta har vi skapat. Så istället för att börja bråka på ett stillastående tåg kan du ju göra ditt bästa för att
underlätta olägenheten för dig och dina medresenärer.

( bilden på det fina tågsättet är snodd av

Ett svar to “Är du också arg på SJ ?”

  1. Peter Harold Says:

    Klokt skrivet!

    Man skall också ha i åtanke att inrikestrafiken på både spår och i luften ökat under en tid då vi haft många mildvintrar i söder (och kanske i norr också?), och dessa milda vintrar har invaggat beslustfattare och budgetläggare i att så kommer det alltid förbli. Här i Stockholm mer eller mindre ”lovade” Naturskyddsföreningen i sin reklamkampanj för några år sedan att de vita vintrarna skulle vara ett minne blott i framtiden p.g.a. den globala klimatförändringen. Föga anade de att klimat är inte något bestående, och har aldrig varit det.

    Loket på bilden är ett RC-lok vars motorer min farfar varit med om att konstruera (och jag har haft lyckan att se ett av dessa sättas ihop på verkstaden i Tillberga utanför Västerås som barn). Troligtvis är dessa lok med grovmekanisk elektronik mindre störningskänslig i jämförelse med moderna lok som tvingas stå stilla när en glödlampa/lysdiod slutat att fungera.

    Fast personligen är mitt favoritlok D-loket (som jag till ännu större lycka fått köra som barn). Helst med överbyggnad av trä…!

    Frågan är om det är p.g.a. eller trots min fascination för tåg som jag alltid spårar ur när jag skriver kommentarer hos mina bloggvänner…!?!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: